Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ?komma ut?.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen.

En majoritet av alla barn går i förskola. Vissa föräldrar väljer dock en annan lösning och stannar hemma en längre tid med sina barn.Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner från omgivningen de föräldrar som stannar hemma med sina barn längre tid än normen fått.Frågeställningen är:? Vad gjorde att hemmaföräldern fattade beslutet om att stanna hemma längre än två år?? Vad innebär det för hemmaföräldern att bryta mot samhällets norm?? Hur ser hemmaföräldern på jämställdhet inom familjen?? Hur ser de på att deras ekonomiska medel och konsumtion påverkas av att arbeta mindre? Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade på skiftande reaktioner från omgivningen bland annat beroende på hur jämställt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet är. Vissa fattade beslutet att vänta med förskola genom att använda sig av rational choice teorin där man väger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer från sin magkänsla..

MRT är en högteknologisk undersökningsmetod som har blivit värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, framförallt i mjukdelarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters känslomässiga reaktioner i samband med MRT och finna omvårdnadsinterventioner som kan reducera negativa reaktioner. Från syftet utvecklades två frågeställningar: vilka känslomässiga reaktioner kan patienter uppleva i samband med MRT och vilka omvårdnadsinterventioner kan reducera negativa känslomässiga reaktioner och hjälpa patienter att genomgå MRT? Tretton vetenskapliga studier analyserades enligt Goodmans modell. I resultatet framkom att ångest och oro var vanligt förekommande reaktioner bland patienterna som skulle genomgå MRT.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

trakt MRT är en högteknologisk undersökningsmetod som har blivit värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, framförallt i mjukdelarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters känslomässiga reaktioner i samband med MRT och finna omvårdnadsinterventioner som kan reducera negativa reaktioner. Från syftet utvecklades två frågeställningar: vilka känslomässiga reaktioner kan patienter uppleva i samband med MRT och vilka omvårdnadsinterventioner kan reducera negativa känslomässiga reaktioner och hjälpa patienter att genomgå MRT? Tretton vetenskapliga studier analyserades enligt Goodmans modell. I resultatet framkom att ångest och oro var vanligt förekommande reaktioner bland patienterna som skulle genomgå MRT. Patienternas behov av information och stöd för att använda olika avslappningsmetoder var stort för att reducera ångest och oro i samband med undersökningen. .

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nära kontakt med barn sombevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningslägetgenomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, blandannat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnaskonflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starkakänslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet..

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner på kritiska händelser. Examensarbete i omvårdnad 10 Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde: omvårdnad, 2006. Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner kritiska händelser. Frågeställningarna var: vad upplever sjuksköterskan som kritisk händelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser? faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i är Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

A qualitative study with an aim to examine the experience and reaktions nurses had while caring for patients with sepsis..

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmåga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstånd som i sin tur påverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar också att inspiration oftast hämtas från arbetsgruppen snarare än den privata omgivningen, ett mönster som förstärks med erfarenhet och ålder..

Introduktion: Många människor dör på sjukhus omgivna av sjuksköterskor. De flesta sjuksköterskor kommer att vara med om att patienter de vårdat dör och att de kan reagera på det är känt. Patienter kan dö oväntat och mer väntat, utan att ha vårdats palliativt. Vården kan trots väntat dödsfall vara av kurativt syfte. En god patientrelation är viktig då sjuksköterskor vårdar patienter i livets slut.